Sedan september förra året är jag en kontorslandskapare! Efter ett antal år med eget rum försöker jag nu samsas med nio av mina kollegor (även om vi är ganska mycket ute och far allihop så det är inte ofta vi är inne i landskapet alla tio!). För det mesta funkar det bra, men ibland blir jag sur när någon tar sig för stora friheter … Nu har SIF-tidingen kommit med lite tips på spelregler man ska ha i kontorslandskapet:

Tala inte över huvudet på någon.
Hm kanske nåt att tänka på …

Gå åt sidan för längre samtal.
Bra idé, men inte alltid så lätt. Vi har inga trådlösa telefoner, och hur ska man veta innan om det är ett långt samtal? (Såklart om man ringer upp själv kanske, men om man blir uppringd?)

Knappa in frånvaro eller ta med telefonen. Välj neutrala ringsignaler.
Bra idé … Vissa telefoner ringer och ringer fastän man vet att vederbörande är på kundbesök.

Undvik berg av papper, släng och lagra i datorn.
Det där stör mig inte alls. Var och en får ha det hur de vill. (Fast jag har alltid ett helt rent skrivbord innan jag går hem på kvällen! - Stolt -)

Undvik matos.
Nåde den som steker kotletter inne hos oss …

Parfym, blommor och snus är dofter som kan irritera.
Har jag inte ens reflekterat över. Men vi sitter inte direkt i knät på varandra. Och snusarna sitter inte bredvid mig …

Olater. Lägg band på dig om du knäpper med pennan, knackar med skon i golvet, visslar, smaskar eller smånynnar.
Så sant, så sant. Lägg till prata med sig själv …

Ropa inte tvärs över rummet.
Oj, det gör jag ibland. Får nog skärpa mig lite där.

Gör upp vad som gäller om privata tillhörigheter.
Man måste väl få ha lite personligt på sin arbetsplats (kort på familjen och så). Bara man håller sig inom sitt revir så stör det inte mig …

Ett måste när man sitter i landskap är lurar med musik! Jag har upptäckt att det är det bästa sättet att koppla bort ljuden runt omkring. Det blir också en signal till omgivningen att man vill sitta lite ifred. Fast vi har också en flagga som vi kan sätta upp på skrivbordet om vi inte vill bli störda …