Näe, det ska inte bli någon jyckeblogg av Svensson Svensson! Men världen har blivit lite upp-och-ner i och med att vi nu har en valp i huset. Uj uj uj, det är nästan som att ha en bebis (har tagit "mammaledigt")… Jag läser bok efter bok med råd från hundpsykologerna. Vad mycket det är som kan gå fel! Hjälp!

Oj oj oj upptäckte att Thebe vill att jag ska svara på några frågor. Då får jag väl göra det! (Jag älskar såna här roliga bloggövningar!)

1. Hur många böcker äger du?
Oj, massor. Kan inte räkna. En del står i kassar i källaren för de får inte plats i någon bokhylla…

2. Senast köpta bok
Lagotto Romagnolo - Italiens krullpälsade tryffelsökare - De fem första åren i Sverige av Renée Willes

3. Senast lästa bok
Lagotto Romagnolo - Italiens krullpälsade tryffelsökare - De fem första åren i Sverige av Renée Willes…

4. Fem böcker som betyder mycket för mig (som jag läst minst tre gånger)
Utvandrarserien (det är väl fyra böcker redan där…), Andras världar av William Trevor, Some lie and some die av Ruth Rendell.
Hm. Lustigt, men de här böckerna som satt spår är alla sådana som jag läste för många (många!) år sedan. Undrar vad det beror på? Läser jag inga böcker nu? Eller har jag inte tid att ta intryck av dem utan susar bara vidare till nästa blomma? Där fick jag mig en tankeställare!

5. Fem personer som jag skulle vilja svarade på dessa frågor också…
Annica, Johnny, Fredrik, Anna och Mats.

Puh!

Ibland blir jag så trött på mig själv! Att jag alltid ska ha så höga krav på mig själv. Den här veckan har det varit flera grejer, kundmöten, föredragningar, ett seminarium… där jag hela tiden har känt att jag inte varit nöjd med mina förberedelser. Jag har tänkt att det nog ska gå åt skogen, men det visar sig ju att det har gått alldeles utmärkt att vara otillräckligt förberedd och använda sig av rutin, improvisation och fantasi. Även om man inte får MVG så blir det VG eller G och det kan vara ok.

Jag vet inte om det är en tjejgrej det där med att man alltid ska vara förberedd till tänderna? Det bor en "duktig flicka" i många av oss, tror jag. Ibland får man ge henne lite semester för att upptäcka att det kan gå bra ändå!

Glöm inte Bloggforum på lördag den 28 maj i Stockholm om du har möjlighet! Jag tänkte nog försöka ta mig dit … Ett bra tillfälle att få inspiration och kunskap om bloggar och att träffa andra bloggare inom olika områden.

Att köpa hund påminner ganska mycket om att köpa bil. Det låter ju hemskt att säga så när det handlar om en levande varelse, men visst finns det paralleller!

Vovve: Golden retriver, skotsk terrier, Lagotto, Dvärgspets …
Bil: Saab, Volvo, BMW, Alfa Romeo

Vovve: Vallhund, jakthund, familjehund, fågelhund …
Bil: Kombi, sportbil, sedan, suv …

Vovve: brun, vit, tan, brindle, skimmel …
Bil: Röd, vit, blå metallic, svart

Vovve: knähund, mellanstor, STOR
Bil: mini, halvkombi, minibuss

Vovve: lugn, busig, vilde
Bil: traktor, lagom, supersnabb

Sedan när man kommit fram till ungefär vad man vill ha för sort, färg, storlek och så vidare så ska man också leta upp en. Och det är banne mig inte lätt vare sig när det gäller bil eller vovve. För just det som man vill ha finns inte inne för tillfället, men kommer kanske in till hösten. (Bilen är såld och valpen är redan tingad av någon annan.) Suck! Ska det aldrig bli vår tur, tänker man. Men så plötsligt öppnar sig en ny dörr … Kanske nu …? Den här gången …?

Familjen har fattat beslutet. Nu är det oåterkallerligt: Vi ska bli med vovve! Nu har vi snart uppnått de tre stora Vna: Villa, Volvo & Vovve. Och det känns faktiskt helt rätt! Imorgon ska vi åka direkt från brorsdotterns konfirmation tjugo mil i nordvästlig riktning och besöka en kennel. Jag läser hunduppfostringsböcker så ögona blöder. Oj, vilket ansvar! Och så mycket som kan gå fel! Men ändå så mysigt …

För femton år sedan, innan vi blev föräldrar, hade maken och jag två små ettriga terriers. Under småbarnsåren har det varit så mycket annat som tagit tid och uppmärksamhet. Men nu, när barnen kan vara delaktiga på ett helt annat sätt, så är det dags igen. Kanske blir det mer VVV istället för WWW framöver …

Jerrys blog har tystnat. Jag kommer att sakna besöken hos dig, Jerry!

"Jag lät alla mina maskrosor blomma, fast jag vet att de kallas ogräs och bör rotas ut"

Så sjöng Carl Anton. Men nu har jag utrotat maskrosorna i alla fall. Eller i alla fall de som blommade idag. Det blev två fulla hinkar! Min blåa hink full av gula maskrosor blev nästan som ett stilleben. Hade jag haft pensel och färg hade jag målat av den, men nu blev det en digitalbild istället!

Jag tackar min Speedy Weedy för hjälpen med maskrosrensningen! Den är verkligen en gåva till mänskligheten!

Uppdaterat 9 maj: Shit, vad fort maskrosorna växer! Jag var hemma på lunchen och såg flera stycken till som blommade!

Jag ville inte ha en Volvo eftersom jag tycker den är osexig. Då sa min käre make att vi köper en annan, lite mindre bil om vi dessutom köper ett släp i så fall. Nu har vi helt plötsligt köpt en Volvo och ett släp! Hur gick det till?

… till Agaton. Och här kommer ditt ämne till Bloggstafetten:

Varför kultur gör mig till en bättre människa

Ser fram emot att läsa det, Agaton!

Av Sara på Hedgehog in a storm har jag fått ett ämne till min sträcka i Bloggstafetten: Star Wars i mitt liv. Oj, det kunde knappast vara svårare och därför har jag också använt mina fem dagar att fundera på hur jag ska attackera ämnet. Star Wars har nämligen inte tagit så stor plats i mitt liv. Vare sig då när de första filmerna kom eller nu.

Men snart släpps i alla fall den sista (?) Star Wars-filmen, så långt har jag fattat. Och det är klart att jag ska se den! När jag skriver det här är det 982 726 sekunder kvar kan jag läsa på starwars.nu. (Jag är ju så gammal att när filmerna först kom så hette de Stjärnornas krig och inget annat. Nu verkar det bara vara det engelska namnet Star Wars som gäller …)

Det är egentligen fantastiskt hur George Lucas har lyckats hålla uppe intresset för historien så länge. Första filmen A new hope (eller del fyra som den hette redan då …) kom i slutet av 70-talet och två filmer till såg dagens ljus under 80-talet - The empire strikes back (bäst enligt min mening) och Return of the Jedi. Jag minns hur leksaksaffärerna fylldes av leksaker, gubbar, samlarkort och allt möjligt. Och hela tiden har planen funnits att göra tre filmer till som utspelar sig innan de övriga. De nya filmerna har hittat ny publik och även vi som såg de första går ju gärna och ser hur historien började. Särskilt som Pernilla August från Sverige är med. Tänka sig - en svensk skådespelerska i Star Wars!

Framgången med filmerna tror jag beror på att de innehåller så mycket som passar olika människor. Det är action, romantik och komedi och man går ut ur salongen med en skön känsla i magen. Man vet att man får underhållning och valuta för pengarna. Och man är kompis med historien. I de nya filmerna vet man ju till och med hur det ska gå till slut. De nya filmerna har naturligtvis också häftigare specialeffekter - det har hänt en hel del på området på tjugo år.

Jag kommer ihåg att jag gillade samspelet mellan R2 D2 och C-3PO när de första filmerna kom. Star Wars i mitt liv är väldigt förknippat med min pappa. Han gillade science fiction i allmänhet och Star Wars i synnerhet och för att få lite alibi att gå och se dem hade vi en deal under min tonårstid: om jag gick med honom på filmerna, så bjöd han. Jag tyckte det var ett bra erbjudande och knallade gladeligen med honom dit. Starwarsfilmerna tillhörde ju de där filmerna man bara måste se. Antingen man tyckte om dem eller inte. Om man mot förmodan missade att se dem under första veckan de gick på bio var man helt utanför diskussionen i min skola. Visst gillade jag Starwars, kan inte säga annat. Och visst var jag väl lite småkär i Luke som alla andra tjejer. Mark Hamill var ju bara så snygg! Stackars Mark har nog inte haft det lätt i sin skådiskarriär efter Star Wars. Han är ju så förknippad med den rollen. För något år sedan var han faktiskt med i en svensk film (Hamilton?), och då var han inte alls lika snygg som förut. Konstigt …

Nu när de nya filmerna kommit har jag inte kunnat hitta det där jätteengagemanget. Visst har jag sett dem, men att ligga och tälta tre veckor innan premiären är väldigt långt från min verklighet! Kanske ser jag den nya på bio, eller så väntar jag tills den kommer på DVD …

Sedan september förra året är jag en kontorslandskapare! Efter ett antal år med eget rum försöker jag nu samsas med nio av mina kollegor (även om vi är ganska mycket ute och far allihop så det är inte ofta vi är inne i landskapet alla tio!). För det mesta funkar det bra, men ibland blir jag sur när någon tar sig för stora friheter … Nu har SIF-tidingen kommit med lite tips på spelregler man ska ha i kontorslandskapet:

Tala inte över huvudet på någon.
Hm kanske nåt att tänka på …

Gå åt sidan för längre samtal.
Bra idé, men inte alltid så lätt. Vi har inga trådlösa telefoner, och hur ska man veta innan om det är ett långt samtal? (Såklart om man ringer upp själv kanske, men om man blir uppringd?)

Knappa in frånvaro eller ta med telefonen. Välj neutrala ringsignaler.
Bra idé … Vissa telefoner ringer och ringer fastän man vet att vederbörande är på kundbesök.

Undvik berg av papper, släng och lagra i datorn.
Det där stör mig inte alls. Var och en får ha det hur de vill. (Fast jag har alltid ett helt rent skrivbord innan jag går hem på kvällen! - Stolt -)

Undvik matos.
Nåde den som steker kotletter inne hos oss …

Parfym, blommor och snus är dofter som kan irritera.
Har jag inte ens reflekterat över. Men vi sitter inte direkt i knät på varandra. Och snusarna sitter inte bredvid mig …

Olater. Lägg band på dig om du knäpper med pennan, knackar med skon i golvet, visslar, smaskar eller smånynnar.
Så sant, så sant. Lägg till prata med sig själv …

Ropa inte tvärs över rummet.
Oj, det gör jag ibland. Får nog skärpa mig lite där.

Gör upp vad som gäller om privata tillhörigheter.
Man måste väl få ha lite personligt på sin arbetsplats (kort på familjen och så). Bara man håller sig inom sitt revir så stör det inte mig …

Ett måste när man sitter i landskap är lurar med musik! Jag har upptäckt att det är det bästa sättet att koppla bort ljuden runt omkring. Det blir också en signal till omgivningen att man vill sitta lite ifred. Fast vi har också en flagga som vi kan sätta upp på skrivbordet om vi inte vill bli störda …

Nu har jag deklarerat via internet för första gången! Det var inte helt enkelt. Flera gånger blev jag utloggad och fick logga in med min e-legitimation igen. Och sedan skulle jag promt fylla i blanketten K4 bara för en liten post på två kronor (!) som Skatteverket absolut skulle ha med. Annars fick jag inte skicka iväg deklarationen. Nåja, trots utloggningar så var det ju rätt så smidigt i alla fall!